Har någon gjort dig illa på ett sätt som gör att det är svårt för dig att komma vidare?

Även om de har sagt ”förlåt” så känns det inte som att du riktigt är där än. Kanske anar du att de inte riktigt menar det, eller så känner du att de inte helt har förstått hur illa de har gjort dig? Kanske vet du att det där ordet ”förlåt” egentligen inte betyder något, utan att personen som gjort dig illa kommer att göra det igen?

Vi lär våra barn att säga ”förlåt” i mycket tidig ålder. ”Säg förlåt!” Men vi lär dem inte vad det innebär att be om förlåtelse, eller hur det känns när man på riktigt känner att man förlåter någon.

Samtidigt som vi, med goda intentioner,  lär barnet att det ska säga ”förlåt” lär vi också barnen att när någon sagt förlåt så är problemet löst. Den som blivit utsatt för orättvisa har därmed inte längre någon rätt att vara ledsen/arg/besviken. Ordet ”förlåt” förväntas fungera som problemlösning. ”Men jag har ju sagt förlåt!” Efter att någon sagt ”förlåt” så har allt ansvar för relationen flyttats över till den som blivit utsatt. När någon säger ”förlåt” så förväntas man svara ”det är okej”, och sedan glömma och gå vidare som om ingenting har hänt.

Ett uppriktigt menat ”förlåt” kan ibland hjälpa och trösta den som blivit sårad, men ofta räcker det inte hela vägen. Ibland behöver den som gjort dig illa visa att den kan göra bättre, ibland behöver det få gå lite tid emellan. Ibland behöver man prata om vad som hände och förstå hur det kunde bli så. Vissa saker går inte att någonsin förlåta. Du känner det du känner. Ingen har rätt att bli förlåten bara för att den vill det.

Att vi måste förlåta den som gör oss illa bara för att den vill det är något de flesta av oss fått lära oss som barn, men det är fel. Känn efter vad du behöver. Du måste ingenting.

Här kommer en lista med exempel på hur du kan svara om någon säger ”förlåt” och det faktiskt inte alls känns som att ”det är okej”:

• Tack, jag känner mig verkligen sårad och jag behövde höra det från dig.
• Jag uppskattar din ursäkt, men känner att jag har svårt att ta till mig den. Jag behöver lite tid att känna efter vad jag känner kring detta.
• Tack för att du tar ansvar för vad du gjorde.
• Jag accepterar din ursäkt, men jag kommer att behöva se att det blir annorlunda framöver. Detta kan inte hända igen.
• Jag vet att det är svårt att säga förlåt, och jag uppskattar att du gör det.
• Jag uppskattar att du säger det. Nu går vi vidare.
• Jag blev sårad. Tack för att du ber om ursäkt. Jag förlåter dig.
• Jag hör att du säger att du är ledsen över det du gjorde. Jag vill/behöver prata mer om det och om hur det påverkade mig/oss innan jag känner att jag är redo att lägga det bakom oss.
• Tack för att du säger förlåt. Alla gör misstag eller säger saker de inte menar ibland.
• Att du ber om ursäkt betyder mycket för mig. Hur kan vi förhindra att detta händer igen?

När du bara svarar att ”det är okej” så kan det innebära att den som gjort dig illa tar det som att den kan fortsätta bete sig likadant. Om du istället svarar någonting som liknar fraserna här ovanför så kommunicerar du på ett tydligare sätt att det de gjort inte alls är okej för dig, att du är sårad och att det inte får hända igen.